Det var min favoritlåt med Aqua när jag var 9-10 år gammal(kan inte släppa det nya albumet de ska släppa). De ni ! Det minns jag eftersom jag skrev ner det i min dagbok. I min urgamla dagbok som ligger och sliter i nån kartong här någonstans i lägenheten.


Annars så ringde mr.Jonas Jansson imorse och frågade om jag ville vara sufflös till Estet2orna som skulle spela upp sin pjäs imorse klockan 10. -"Självklart" sa jag. Inte. Försökte dra en ursäkt om att jag hade hund, men enligt honom lät det mer som en sjukdom. Jag har ju en hund, men hon klarar att vara ensam i 40 minuter, herregud. Det var min morgontrötthet som ringde i huvudet.

Vi sa iallafall såhär ; - Ja jag kan komma, det är lungt
                                      - Se till att dölja hunden på något sätt då


Hund, som i en sjukdom som sitter i ansiktet. Jaja, jag tyckte det var lite roligt. Men jag kan vara hemskt lättroad.


Iallafall så var de riktigt duktiga, jag vet hur jobbigt det kan vara att stå på scen inför folk. Ibland var jag spysjuk, men klarade det iallafall. Så pass proffsig var man.


Nu ska jag sluta babbla, hej med er!