Kan man annat än älska denna man? Det känns omöjligt. Fullständigt otänkbart.


Somsagt hade jag tänkt lägga bloggen på is, men det känns överstökat nu. Det gick 3 dagar, nästan 4 för att vara exakt innan det sket sig totalt. För ingen brydde sig! I ärlighetens namn var det tillochmed jag som skrivit kommentarerna i det forna inlägget för att locka ännu fler charmörer med smicker. Men icket sa nicket! Mitt fula lilla knep gick inte speciellt bra, och kvar satt jag och tänkte "jag borde dö, hänga mig från ett rep i duschen.".

Jag känner mig inte alls som Elvis på sent 70-tal! Jag känner mig mer som en jävla nobody! Mer som Linda Rosing efter plastikoperationerna och de sena bardanserna med flashiga stonetits!! Suck...


Men jag har bestämt mig för att skriva mer för min skull hädanefter(lol som om jag någonsin skrivit för någon annans), det är ju somsagt ingen som orkar läsa min blogg direkt. Förutom Daniel som påstår att jag alltid skriver något om honom, och vill se att allt går rätt till historievägen. Han tror hela tiden att jag ska lägga ut bilder på honom med stoppad bh och örhängen (han har förstås aldrig gjort det) men nej. Så pass överdriven är jag icket! I am Vanja! Hey i´m your friend.



  Och vad mer vill jag lätta fråm hjärtat... mmm... nej jag vet inte. Ni borde tipsa mig om bra bloggar att läsa, är extremt göralös och att läsa om andras liv brukar underlätta en del. Men jag besparar mig från fjortis och modebloggar. Eller njä, rekommendera vad ni vill.



Tjohej!