Jag har nu mer än någonsin funderat över om jag skall flytta snart eller ej. Det lutar åt Göteborg, där folket har dialekt som får min kropp att skaka av orgasmiska krafter eller Stockholm där de pratar rent och snobbigt utan personlighet.
  När jag säger det så låter det enkelt, men det är det inte !

Om det blir Götet så blir man närmare Sonja om småungarna, men flyttar jag till Stockholm så blir det närmare hem. Enklare. Och så har jag ju släkt där också som jag kan besvära med min närvaro, en moster som kan laga exelent mat(som man kanske får smaka av när man exploderat sitt eget kök), spela spel och sjunga kareoke(hur det nu stavas besvärar jag mig inte med att kolla upp).

Men det känns helt klart lockande att dra iväg så pass långt som är möjligt. Och vad jag än bestämmer mig för, så går det ju alltid att flytta tillbaka igen om man känner för det. Men det tror jag inte, kanske sen när man är äldre och vill gå i pension. Det är så svårt! Hur ska man göra med pengar? Lägenhet? Jobb? Skola? Man ska ju ha råd att leva också. Men sånt går ju att lösa, helt klart.


Jag vill ta mig utomlands också, kanske göra som Mimmi och rulla runt med en bunt artister på en het strand med valar som idkar älskog. Det låter så vackert på något sätt. Eller så blir det till att åka till Holland och bajsa på öppen gata, eller New York där man kan skrika på folk man inte känner när man är förbannad.


Universal Studios vore ju något också, en gammal barndomsdröm att åka dit och se dinosaurier och hajar som attackerar båtar! Ja herrejävlar.. Det blir till att hitta en miljonär som kan skänka mig detta.