Inatt var jag uppe till 05:00 och läste "Män som hatar kvinnor". Jag försökte att läsa ut hela, men efter att ha sett vad klockan var tappade man suget. Det var ljust ute och fåglarna pippade i träden. Det var något av ett mirakel att jag lyckades somna överhuvudtaget.

- Boken är i stort sett slut, för jag har läst upplösningen om Harriet och mördaren Martin. Jag måste påpeka till alla som sett filmen, men inte läst boken, att allt i princip är omgjort. Lisbeth såg aldrig Martin Vanger dö i bilen, hon körde därifrån när hon såg kraschen. Samt så kontaktade de inte polisen överhuvudtaget om tortyrkällaren, heller inte om filmerna och alla foton som fanns där(skandalen skulle blivit slutet för företaget). In fact, de hade inte kontakt med polisen överhuvudtaget.

Dock krävde Lisbeth och Mikael att offrens familjer skulle få en ordentlig ersättning. Trots att det kändes lite el wrongo.

Och förutom skotten i skogen mot Mikael, så dök det upp en död katt på bron en kväll. Styckad och bränd. Harald (nazistbrodern till gamlingen Henrik Vanger) var inte misstänkt överhuvudtaget. Inte så pass att de undersökte honom iallafall.

Harriet kom hem från Australien, och alla funderade på att ta in henne som ny VD i Vangerkoncernern. Hennes berättelse och alla reaktioner kring hennes hemkomst är betydligt intressantare än det man får se i filmen. Hennes entré är inte ens densamma.



Hursomhelst, boken är bra! Början känns trög, för man vill komma till alla intriger och smaskiga detaljer. Det där om Wennerström är rätt ointressant.


Bla bla bla! Snart ska vi åka iväg på "utflykt" någonstans och glo på lite människor. Det känns roligare än att stanna hemma, och så får man åka bil :) Oh så bekvämt.

Haré