Snart kommer Bengt med Gorim, och jag känner inget direkt välbehag. Gorim är min gamla ouppfostrade hund som har bott i Latikberg konstant, men nu vill Bengt ta hit honom så att han slipper ligga ute när det är kallt.
Min första tanke blev genast : åh nej. Åh nej åh nej.

När Gorim kommit till främmande platser har han genast pissat revir överallt. Sedan har han sprungit runt som en hispig häst och luktat gammal avföring. Men han är söt, han ser ut som en gråhund fast med längre hår och mustach. Han har en väldigt fyllig mustach.


Men endå känner jag en djuprotat skräck av att han ska bo här. Hur ska det gå? Jag lär nog bada honom i badkaret iallafall.