Nu sitter jag vid min mosters väldigt mysiga dator. Tangenterna klickar och det känns som en ren förströelse att få pilla på dem. Förut fick man trycka hårt, nu räcker det med en liten vindpust så är det gjort.

Fick veta idag att min kusin väntar ett kusinbarn, och det var ju en rolig nyhet. Det "gamla" barnet har hon och mannen lämnat hos Annika för att åka in på hotell över helgen. Lilla baby Eira. Eller mer ett barn än en baby kanske, men hursomhelst!


Resan var väl sisådär. Det var väldigt tråkigt, och jag kunde somsagt inte lyssna på musik. Jag fick ganska tidigt en "bussittarkompis" eftersom bussen var fullbokad. Hon var perfekt, för hon var liten, nätt och trevlig. Jag kunde likaväl fått en annan kärring som satt sätet tvärsöver. Hon pratade högt och verkade också rätt full of herself.


Tjejer brukar välja att sitta brevid mig. Jag antar att jag ser supertrevlig ut. Det måste vara mössan.

Lyckades sova kanske 4½ timme. Obekvämt med genomlivligt.


Just nu känns det okej, som en god start. Det känns okej. Fick också mitt första brev i brevlådan, en slags bekräftan för min adressändring. Gött.