Idag så jobbade jag (som rubriken säger) min första riktiga arbetsdag hos mannen jag ska hjälpa i sommar. På morgonen tog det lite tid, men han klagade inte.

Sedan pratade jag om min bror litegrann, och om hur hans barn kallat mig "Farmor". Han skrattade så att tårarna rann, vilket jag tog som en komplimang. Jag menar.. vafan? Jag? Farmor? Så gammal kan jag väl endå inte se ut att vara!! Jäkla ongjärpar.

Sedan sa jag att de tycker att det är så konstigt att jag kan vara en lillasyster, för jag är ju större än de flesta av mina syskon. Han skrattade igen.

Sedan ville han se min bror spela, och det fick han också. Det tog kanske 300 timmar att gå internet till att fungera, teknisk som jag är. Men han verkade rätt road av att se mig krypa på knä och spotta damm.


Jag är nöjd! För recensionen på det hela från hans sida blev; "Jag är imponerad! Det är ju din första dag. Lite småfel kanske, men det är du inte ensam om endå".