Länk till aftonbladet <-


Jag vet inte ens var jag ska börja att berätta det som hände igår efter barnkalaset. Det känns så overkligt och hemskt, som något man ser på tv fast verklighet.

Vi skulle sova hos Daniels vän över natten, men det fanns ingen plats i bilen så jag fick låna ett SL-kort så att vi kunde ta tunnelbanan till Hökarängen. "Jobbigt" tänkte jag. Det är så mycket fyllon ute på kvällarna.


Jag hade såklart rätt, men hade aldrig i min vildaste fantasti kunnat tro att någon skulle bli knivskuren! Och att jag skulle få se det från nära håll.

Jag satt med ryggen mot dörren, och Daniel satt så att han kunde se bättre, men såg endå ingenting eftersom att han tittade ner i golvet. Jag hörde att det var bråk, och att någon muckade. Jag tittade över axeln och fick se en lång man stå med armarna öppna, som om han ville provucera den andre som skulle gå av. En sekund senare, ser jag den andre hoppa på honom med en kniv, sticka in den i halsen och dra ut den igen.

Jag såg hur blodet rann ut ur ett tjockt blodigt sår. Jag fick panik! Jag började rota i min påse efter mobiltelefonen och skrek att någon skulle ringa efter ambulans. Jag insåg inte hur nära jag stod försen Daniel drog mig tillbaka några steg.

Mannen med kniven stod fortfarande utanför och fäktade, som om han var stolt över det han gjort. Jag såg bara hur blodet rann nerför skaftet, men tänkte aldrig på hur förövaren såg ut. Allt gick så snabbt! En kille hade dock en enorm reaktionsförmåga och gick emellan så snabbt han kunde, med sin tröja som han lindade runt halsen för att stoppa blodflödet.


Mannens fru skrek och var alldeles nerblodad. Folk grät och satt tillsammans tysta och undrade när ambulansen skulle komma. Jag vet inte exakt hur lång tid det tog, men det kändes som en evighet. Under tiden satt mannen ner och verkade relativt okej, med tanke på köttsåret han hade. Jag trodde trots allt att han var död innan jag gick fram för att kolla. Ambulansen kom iallafall och berättade att såret var djupt(no shit) och mycket allvarligt. De tog honom och åkte iväg.


Alla tåg stannade och platsen blev en brottsplats. Massor av poliser kom för att förhöra eventuella vittnen

Min reaktion efter att ha lämnat platsen. Jag var helt uppe i varv och kände mig alldeles konstig inombords.
Filmade även lite inne i vagnen. Men det ska ni inte se om ni är känsliga.

-

Jag hade dock inte så mycket nödvändigt att säga till poliserna, förutom det jag nu just skrev ner. Jag såg aldrig mannen ordentligt, jag fokuserade mest på kniven under all uppståndelse.

Vi fick gå några kilometer för att komma hem. Men jag var så uppe i varv endå, så det gjorde ingenting. Hur jag kunde somna är dock ett mysterium. Känner mig mer chockad ikväll än igår, hur kan det komma sig?


Det var iallafall hemskt och jag hoppas att ingen fler råkar ut för det! Sjuka jävla människor.